Konsekvensbedömning

Trafiksystemplaneringen kan påverka invånarnas möjligheter till mobilitet. Genom att utveckla till exempel samhällsstruktur, trafiknät och tjänsterna kan man förbättra konkurrenskraften för att gå, cykla och utnyttja kollektivtrafiken. Å andra sidan är det möjligt att minska trafikens skadliga konsekvenser, som på lång sikt märkbart kan påverka levnadsförhållanden för människorna. Till exempel växthusgasutsläpp kan minskas med god planering.

SOVA-lagen förutsätter konsekvensbedömning

HLJ är underkastad Lagen om miljökonsekvensbedömning för myndigheternas planer och program (s.k. SOVA-lagen). Enligt SOVA-lagen och den komplimenterande förordningen (347/2005) ska den myndighet som ansvarar för en plan att i en tillräcklig utsträckning utreda och bedöma miljökonsekvenser om genomförandet av planen på ett relevant sätt kan påverka miljön. I och med utarbetning av trafiksystemplan och av delutredningarna bedöms konsekvenserna.

Konsekvenser för miljö, markanvändning och trafik

Som ett centralt syfte med konsekvensbedömningen är att ge en helhetsbild av planens betydande konsekvenser. Förutom miljökonsekvenser bedöms bland annat konsekvenserna för markanvändning, trafiksystemets funktion och för trafiksäkerhet. Konsekvenser kan också bedömas områdesvis och för olika befolkningsgrupper. Syftet med konsekvensbedömningen är att stöda beredning och samarbete under utarbetning, förverkligande och uppföljande av HLJ. Konsekvensbedömningen stöder också offentlig debatt kring HLJ.

Trafiksystemplanens konsekvenser riktar sig på hela planeringsområdet, dess företag och kommuninvånare. För HLJ utarbetas också interaktions- och kommunikationsplaner.

Betydelsefulla samhälleliga mål är bland annat riksomfattande mål för områdesanvändningen, klimat- och trafikpolitiska mål samt de toppmål som utarbetats i sammanhang med HLJ-visionsarbete.