Trafiksystemplanering

Vad är planering av trafiksystem?

Med trafiksystemet anses en helhet till vilken hör hela miljön där människan rör sig och olika trafikslag: gång, cykling, kollektivtrafik, personbilar och godstrafik. I planeringen av trafiksystemet granskas helhet i stället för enstaka projekt samt hur olika kombinationer av åtgärder påverkar rörlighet och utveckling av trafik.

Ett fungerande trafiksystem garanterar smidiga och mångsidiga resmöjligheter samt transportmöjligheterna för näringslivet. Utvecklande av trafiksystemet i Helsinforsregionen förbättrar konkurrenskraft och välmående i det växande metropolområdet samt harmoniserar samhällsstrukturen.

Planeringen av trafiksystemet är planering på lång sikt. Till exempel i Helsingforsregionens trafiksystemplan HLJ 2011 skisseras framtidens trafiksystem fram till år 2050. Planeringen av trafiksystemet skapar ramarna: om detaljer beslutas i samband med andra planer och genomförandet.

Beredningen av Helsingforsregionens trafiksystemplan baserar sig på lagen om samarbete inom avfallshanteringen och kollektivtrafiken mellan kommunerna i huvudstadsregionen (829/2009). Enligt lagen sköter kommunerna i huvudstadsregionen i samarbete planeringen av trafiksystemet och kollektivtrafiken.

Enligt lag om utveckling av regionerna ska landskapsförbunden göra planeringen av trafiksystem annanstans än i Helsingforsregionen där det i HRT:s grundavtal har definierats som HRT:s uppgift.

I planeringen av trafiksystemet tas ställning till regional trafikpolitik och påverkas möjligheterna att röra sig: genom att utveckla samhällsstrukturen, trafiknätet och -tjänsterna kan man förbättra gångens, cyklingens och kollektivtrafikens konkurrenskraft samt samordning av trafik och markanvändning. Helsingforsregionen är en viktig knutpunkt för förbindelserna i Finland och internationellt, och på så sätt är det viktigt för hela landet att regionens trafiksystem fungerar.

Den gällande trafiksystemplanen HLJ 2011 omfattar för första gången alla 14 kommuner i Helsingforsregionen. Den kommande trafiksystemplanen för Helsingforsregionen HLJ 2015 utarbetas i tätt samspel med MTB-samarbete (markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen) samt med beredning av regionens gemensamma markanvändningsplan.

Bekanta dig med den gällande HLJ 2011-planen i sektionen HLJ Material.

Markanvändningsplan för Helsingforsregionen


Trafikundersökningar och -prognoser

Trafikundersökningarna och trafikprognosmodellerna är viktiga arbetsredskap i planering av trafiksystemet.

I undersökningarna samlas in representativt observationsmaterial och med hjälp av dem produceras nyckeltal om människornas mobilitet och godstransport. Grundnyckeltal är bland annat totalantalet av mobilitet och transport samt olika färd- och transportsättens inbördes andelar i regionen.

Observationsmaterialen används också som utgångsdata för trafikprognosmodellerna. Trafikprognosmodellerna behövs för att kunna utvärdera vilka trafikmässiga effekter utveckling av markanvändning och trafiksystem har, t.ex. för att förutspå ändringar i trafikmängder och deras följder i olika delar av trafiknätet.

Trafikundersökningen som gällde persontrafik år 2007–2008 uppdateras i området för Helsingforsregionens 14 kommuner. Därtill samlas in representativt material om godstrafiken. På basis av de nya materialen uppdateras de geografiskt viktigaste delarna av trafiksystemmodellen.

Undersökningsserien består av följande delutredningar:

  • Trafikundersökning: utreds hur invånare reser
  • HLJ-barometern: utreds invånarnas åsikter om trafiksystemets utvecklingsmål och åtgärder
  • Distributionstrafikens undersökning: utreds distributionstrafikens egenskaper och hur trafiksystemet fungerar ur distributionstrafikens synvinkel
  • Logistik-områdesundersökning: utreds antalet, sammansättning och inriktning i godstrafiken i de viktigaste logistikområdena och hamnarna i regionen


Bekanta dig med rapporter, sammandrag, registerbeskrivningar och andra dokument i sektionen HLJ-material.

Åtkomlighetsutredningar (SAVU)

I åtkomlighetsutredningarna beskrivs åtkomligheten i regionen med hjälp av zoner ur kollektivtrafikens, gångens och cyklingens synvinkel. Med hjälp av utredningarna kan visas sådana områden som är de bästa utvecklingsmål för markanvändningen som är gynnsamma för hållbara färdsätt.