I Helsingforsregionen kan man lära sig från nordisk trafikpolitik

HRT utredde trafikpolitiska val och deras påverkningar i nordiska stadsregionerna.

Projektets slutsatser och rekommendationer tjänar kollektivtrafikplaneringen i området för 14 kommuner i Helsingforsregionen.
Den nordiska trafikpolitiska utredningen (POLISE) fungerar som utgångsmaterial för den kommande trafiksystemplanen för Helsingforsregionen (HLJ 2015). I granskningen var med stadsregionerna i Helsingfors, Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Oslo. Materialet samlades både genom skriftliga källor och genom sakkunnigintervjuer.
”Syftet var att bilda en omfattande helhetsbild om hur trafikpolitiken har utvecklat sig under de senaste årtiondena i olika stadsregioner. I utredningen identifierades linjedragningar i trafiken och markanvändningen som har visat sig fungerande. Slutsatser och rekommendationer nyttjas när man uppskattar Helsingforsregionens trafikpolitik”, konstaterar HRT:s verkställande direktör och HLJ-kommitténs ordförande Suvi Rihtniemi.
Enligt utredningen ska de strategiska besluten om markanvändningen och trafiken planeras och förberedas regionalt och med brett stöd. I fallstudieområden finns exempel på olika procedurer. I Stockholm är trafiksystemplaneringen genomförd med utredningsmän som har utsetts av staten. Detta kan ha lett till vågade beslut. I andra hand skulle långsiktigheten förutsätta godkännande över parti- och kommungränserna samt omfattande förberedning. I Helsingfors, Oslo och på senaste tiden också i Göteborg har man sökt efter att olika parter skulle i allt större utsträckning förbinda sig vid trafiksystemplaneringen redan i planeringsskede. Detta för sin del leder till bredare kompromisser än förhandlingar som leds med politiskt mandat.

Hållbara sätt att åka är centralt i utvecklingen
 

Utvecklingsmålsättningarna för trafiksystemet har förändrats i alla stadsregioner från 1970- och 1980-talen intill denna dag. Tidigare har huvudmålet varit fungerande trafik. Fr.o.m. 1990-talet har miljösynpunkterna kommit fram mer. Nuförtiden vill man främja en enhetlig samhällsstruktur så att resbehovet minskar och möjligheter för kollektivtrafik, cykling och gång förbättras. Byggande av arbetsplats- och bostadsområden ska fortfarande aktivt koncentreras i närheten av goda kollektivtrafikförbindelser, speciellt i närheten av spårtrafik.
Överallt har man ansett det vara viktigt att kollektivtrafiken ordnas regionalt. Utmaningen har varit hur trafikens kostnader ska delas. Enligt utredningen ska kollektivtrafiken vara gemensamt planerad och ordnad i hela utvidgande pendlingsområdet. När i början av 1990-talet motiverades förmildrande av trafikstockningar i stadsregionens vägnät med näringslivets behov och som motor för ekonomisk tillväxt, så ser man på 2000-talet att tillgänglighet till kollektivtrafiken möjliggör ekonomisk tillväxt och fungerar som regional konkurrenskraftfaktor.
Det har varit på agendan i alla nordiska stadsområden att freda centrumområden från biltrafiken. Bilåkningen har begränsats t.ex. med prissättning av parkering samt genom att styra biltrafiken förbi eller under centrum. I utredningen rekommenderas att gångområden fortfarande utvidgas och speciellt cyklingsförhållanden förbättras. T.ex. i Köpenhamnområdet redan 56 % av resorna görs till fots, med cykel eller kollektivtrafik.
De granskade stadsområdena har i framtiden liknande betydande investeringsobjekt såsom järnvägstunnlar i centrum och spårförbindelser vid flygplatser. I Stockholm, Göteborg och Oslo har man hittat nya lösningar från vägavgifter för statens och kommunernas minskade finansieringsmöjligheter. Också värdestegringen av marken har nyttjats i finansiering av trafikinvesteringar, t.ex. vid byggande av Köpenhamns metro.
 

Mer information:
HRT:s verkställande direktör Suvi Rihtniemi, 050 565 8884.
Direktör för HRT:s trafiksystemplaneringsavdelning Sini Puntanen, 040 501 3362.

Rapporten om den trafikpolitiska utredningen i Norden
 

 

Lägg till ny kommentar

You can post comments after logging in with your HSL account.