Metropolinvånare behöver enhetliga kollektivtrafikbiljetter

Metropolförvaltningen är en positiv sak ur Helsingforsregions invånares synvinkel om med hjälp av den uppstår ett mer omfattande enhetligt biljettsystem för kollektivtrafiken samt en metropolplan där trafiksystemplanering har en central roll.

HRT:s styrelse gav 20.1 ett utlåtande om framställningen om den planerade metropolförvaltningen. Planen innehåller många goda saker men problemet är att den saknar lösningen för kommunernas enhetliga kollektivtrafikfinansiering. Enligt framställningen skulle staten betala årligen statsstöd på högst 30–40 miljoner euro till metropolförvaltningen för att skapa enhetligt biljettsystem och sänka priser.

”Beloppet täcker inte det växande finansieringsbehovet för kollektivtrafiken inom de sju kommuner som är utanför det nuvarande HRT-området. Pengar är inte ensam en tillräcklig uppmuntran för att de nya kommunerna skulle säkert ansluta sig till det gemensamma biljettsystemet”, säger HRT:s verkställande direktör Suvi Rihtniemi.

Om framställningen skulle förverkligas såsom planerat, kunde en kommun som är med i metropolförvaltningen utebli från kollektivtrafiksamarbete. Särskilt problematiskt skulle det vara om t.ex. Hyvinge eller Mäntsälä skulle vilja vara med i det nuvarande HRT-biljettsystemet, men Träskända, Nurmijärvi och Tusby inte. Det trasiga biljettsystemet skulle leda till ett mycket krångligt serviceutbud ur passagerarnas synvinkel. Invånare i metropolområdets olika kommuner skulle inte vara i en jämlik situation när det gäller kollektivtrafikens biljettpriser.

För närvarande är Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla med i kollektivtrafiksamarbete lagstadgat och Kyrkslätt, Kervo och Sibbo frivilligt. HRT har strävat efter att få nya kommuner i Nyland med i kollektivtrafiksamarbete men det har inte funnits villighet p.g.a. kostnader och de pågående kommunsammanslagningsutredningarna.

HRT:s synpunkt är att i metropollag ska stadgas ett enhetligt biljett- och tariffsystem för området, även om systemets prissättningsprinciper beslutas senare i grundavtalet mellan kommuner. HRT:s erfarenheter visar att då kommunen ansluter sig till regionalt kollektivtrafiksamarbete, ökar det kommuninvånarnas kollektivtrafikresor med tiotals procent. Dessa fördelar har inte betonats tillräckligt i lagens motiveringar enligt HRT.

Metropolplan, trafiksystem- och kollektivtrafikplanering hör ihop

Metropolförvaltningens huvuduppgift skulle vara utöver kollektivtrafiken även utarbetning av metropolplan. Om trafiksystemplanering skulle övergå till en del av metropolplan, får samarbete med kollektivtrafikplanering inte bli sämre. I trafiksystemplanering, kollektivtrafikplanering och särskilt i planering av tung spårtrafik används samma verktyg och utförs undersökningar och prognoser som betjänar båda.

HRT hoppas också att i metropollag skulle beskrivas exaktare än nu statens och kommunernas förpliktelse till långsiktig finansiering av trafik och markanvändning.

”Både i Sverige och i Norge har man skapat för metropolregioner trafiksystemets finansieringspaket för flera årtionden framåt där kommunerna, regionen och staten är med. Grannarnas modeller skulle ge en fin bakgrund också för utarbetning av finansieringspaket för Helsingforsregionen”, anser Rihtniemi.

Regeringen linjerade i samband med budgetmangling i augusti att metropolförvaltning grundas för Helsingforsregionen för att lösa problem i markanvändning, boende och trafik. Meningen är att metropolförvaltningen skulle sätta i gång i början av 2017. Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Sibbo, Kervo, Tusby, Träskända, Kyrkslätt, Vichtis, Nurmijärvi, Mäntsälä, Hyvinge och Borgnäs är med i metropolförvaltningen.  Utöver dem kan Borgå och Lojo ansluta sig till metropolförvaltningen om de vill.

Lägg till ny kommentar

You can post comments after logging in with your HSL account.