Säkerheten är av högsta prioritet i kollektivtrafiken. Även om säkerheten i HRT:s kollektivtrafik är på en mycket hög nivå, behövs olika åtgärder för att säkerställa och vidareutveckla den.
I piloten utredde vi om kroppsburna kameror förebygger hot- och farosituationer i kontrollarbetet och om de förbättrar säkerheten i kollektivtrafiken.
På basis av erfarenheterna från piloten bestämde vi att kamerorna ska tas i bruk permanent. Redan det att kameran var synlig minskade tvister och aggressivt beteende i kontrollsituationer. Att meddela när inspelningen inleds lugnade ofta situationen snabbt. Användningen av kroppsburna kameror förbättrade biljettkontrollanternas arbetssäkerhet och den upplevda tryggheten hos passagerarna.
Dessutom underlättar inspelningarna efterutredningar och hjälper vid behov till exempel polisen att fastställa händelseförloppet.
Att använda kroppsburna kameror innebär att biljettkontrollanten bär en kamera på uniformen. Kameran kan aktiveras till exempel i situationer som hotar säkerheten. Kameran spelar in bild och ljud när den är aktiverad.
En separat lampa lyser på kameran när den är på. Kontrollanten meddelar också muntligt när inspelningen startar. Kontrollanterna arbetar i grupper, och i varje grupp finns vid behov en kontrollant som använder kroppskamera.
Dataskyddslagstiftning styr användning av kroppsburna kameror
Inspelningen med kroppskameran är tillåten endast om det finns tydliga grunder för den. Kamerorna spelar inte in kontinuerligt, vilket innebär att de inte används exempelvis vid vanliga och lugna biljettkontrollssituationer.
Vid användning av kroppskameror och behandling av personuppgifter följer HRT EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU 2016/679) och annan lagstiftning relaterad till behandling av personuppgifter. Personuppgifter behandlas med kroppskameror som spelar in video och ljud vid biljettkontroll endast när det är nödvändigt.
Inspelningen från en biljettkontrollsituation sparas och granskas endast av välgrundade skäl. Inspelningarna är inte tillgängliga för utomstående och kan granskas endast av personer som har rätt till det. Till exempel har de biljettkontrollanter som bär kameror inte tillgång till inspelningarna.
I regel lagras inspelningarna i 14 dygn. Ett undantag utgör till exempel inspelningar som överlämnas till polisen för brottsutredning. Sådana inspelningar kan lagras en längre tid, dock högst i tre år. Mer information om hur inspelningar används finns i dataskyddsbeskrivningen för kroppsburna kameror.